Vintern mellan 1944/45
Stockholm.

Överste Hans Bertilsson knackade respektfullt på dörren tre gånger innan han öppnade den och klev in i rummet. Han stängde dörren efter sig och tog in rummet framför sig. Överbefälhavarens kontor var vackert dekorerat med tavlor föreställande berömda Svenska officerare och stora slag från fornstora dar. Fönstret i rummet bar röda gardiner och utanför kunde Hans se hur snön föll ner över Stockholm utanför. Sveriges Överbefälhavare, Helge Jung satt bakom ett skrivbord och verkade skriva under några papper ner översten kom in.

- "Ett ögonblick, överste" sa överbefälhavaren när Hans ställde sig framför hans skrivbord.

Hans ställde sig i givakt och väntade i några sekunder innan överbefälhavaren lade undan sina papper och höjde blicken mot Hans.

-"Överste Hans Bertilsson anmäler sig enligt order, herr general" sa Hans med sin bästa paradröst.
-"Tack, översten kan slappna av nu" svarade ÖB lugnt.

Hans ställde sig lite ledigare och väntade på att höra varför Sveriges överbefälhavare hade kallat just honom till sig.

- "Herr Överste. Jag har hört imponerade saker om dig från din tid som frivillig i Finland samt incidenten i Nordnorge i somras" sa ÖB.
- "Jag har enbart gjort min plikt som anstår en svensk officer" svarade Hans.
- "Ja sannerligen herr överste, sannerligen. Jag har kallat hit dig för att en särskild situation har uppstått på kontinenten och jag behöver en man som kan agera med mod och diskretion. Är du den mannen" frågade ÖB.
- "Jag är vad Krigsmakten behöver att jag ska vara" svarade Hans genast.

ÖB log. Hans Bertilsson var allt han hoppats på. En sann problemlösare, något sam alla arméer behövde i dessa tider.

- "Herr överste, vad jag ska berätta är topphemligt och måste aldrig nå allmänhetens öron. Förstått" frågade ÖB.
- "Det är förstått, General" sa Hans.
- "Gott. Jag har som ni säkert vet, nöjet att träffa hans majestät konungen ofta. För några dagar sedan kom han till mig med ett problem som han har beordrat mig att lösa. En av kungens söner, den framlidna Prins Erik, fick före sin död en son tillsammans med en kvinna han hade ett förhållande med. Sonen vid namn Hjalmar, har växt upp i Tyskland under de gångna 20 åren och dessvärre tjänstgör han nu i det Tyska Luftwaffe på östfronten.

Hans fick kämpa för att hålla ett neutralt ansiktsuttryck medan ÖB fortsatte.

- "Pojken har dessvärre blivit tillfångatagen av ryssarna och hans mor har kontaktat kungen för hjälp att återföra honom till säkerhet. Kungen har tänkt över en politisk lösning men han litar inte på att ryssarna inte bara skadar pojken när de får reda på hans identitet. Så jag har blivit beordrad av hans majestät att försöka rädda pojken från ryssarnas händer och jag vill att du leder uppdraget, herr Överste" sa ÖB.

Hans stod still i några sekunder och tog in infon han nyss blivit delgiven. Uppgifterna var skandalösa, en ättling till det svenska kungahuset tjänstgör hos den krigsmakt som erövrat och ockuperat två av Sveriges grannländer. Om detta kom ut skulle pressen och många politiker ställa till en ordentlig oreda i politiken.
Hans visste också att det inte spelade någon roll. Här var en uppgift som föll honom helt i smaken. Hemligt uppdrag bakom sovjetiska linjer för att rädda en halvkunglighet. Hans svar var lika självklart som att flaggan var gul och blå.

- "När åker jag och mina män" frågade Hans.

Detta OP är en återgång till ett story koncept som jag körde för ett tag sedan. Uppdraget handlar i korthet om att ni ska ta er in på sovjetiskt territorium och rädda en Luftwaffepilot med band till våran kungafamilj från ett fångläger.